mittnyaliv07

Så besviken man blir, efter att suttit och plugat på biblioteket i timmatal så är jag påväg till kiosken för att köpa lite socker, passerar då det lilla kopieringsrummet. Där inne ser jag den mest underbara och välformade sportrumpan. Fy hundan, vänder om och går någon meter för att kunna få en blick till på den, passerar kopieringsrummet en andra gång mmm, rumpan blir, om möjligt, ännu vackrare.
Rumpan vänder sig om och jag får se ansiktet, pang, smällen. Lika vacker som rumpan var, lika ofint var ansiktet.

Fy vad besiken man blir, den rumpan förtjänar ett fint ansikte, skärpning nu.